Utmaningen – att kunna förvalta naturresurser på ett långsiktigt och hållbart sätt – intresserar alltfler, både forskare och praktiker. Ett exempel på detta är det snabbt ökande intresset för ekosystem-baserad förvaltning (eng: ”Ecosystem based management”). Vad är det då som leder till en hållbar förvaltning av naturresurser? Denna frågeställning har på senare år inspirerat tvärvetenskaplig forskning där naturvetare och samhällsvetare samarbetar för att klarlägga hur ekologiska och socio-ekonomiska komponenter relaterar till och överlappar varandra från ett integrerat systemperspektiv. Det föreslagna projektet kommer att utveckla ny metod och teori i gränslandet mellan natur- och samhällsvetenskaperna. Utgångspunkten är att effektiv förvaltning kräver samarbete mellan olika typer av aktörer, både privata som offentliga. Vidare så antas att både sociala och ekologiska system är komplexa, och utgör ett sammanvävt nätverk av arter, aktörer, organisationer och institutioner, och att beroende på hur den väven ser ut så skapas olika förutsättningar för en effektiv förvaltning av naturresurser.

Även förhållandevis enkla ekosystem är komplicerade eftersom de består av ett antal olika arter vilka interagerar med varandra och geografin på en mängd olika sätt. Till exempel spridning i tid och rum.  Hur olika arter rör sig i landskapet beskriva ofta i form av olika geografiska nätverk, och genom att studera strukturen på dessa nätverk så kan man åtminstone delvis förklara varför artpopulationer minskar eller ökar i abundans. På samma sätt kan man beskriva avrinningsområden som hydrologiska nätverk. Ett avrinnginsområde består av en större mängd olika vattensamlingar (sjöar, våtmarker) som är ihopkopplade hydrologiskt med hjälp av nätverk av vattendrag. Sammanfattningsvis så består biofysiska system av olika komponenter (t.ex. arter, våtmarker) som interagerar på en mängd olika sätt, och där interaktionerna påverkas av landskapets rumsliga struktur.

På liknande sätt så kan grupper, samhällen och även nationer beskrivas som olika typer av sociala- och ekonomiska nätverk mellan individer, organisationer, institutioner och länder. Om man sammanför dessa beskrivningar av ekologiska och sociala system så landar man i en beskrivning av integrerade social-ekologiska system där fokus ligger på hur sociala och ekologiska ”enheter” (t.ex. arter, individer, samhällen, organisationer, etc.) relaterar och beror av varandra i komplexa social-ekologiska nätverk.

Det föreslagna projektet kommer att använda denna integrerade systemsyn för att mer specifik undersöka hur komplexa mönster av sociala- och ekologiska beroenden påverkar möjligheten att i samverkan effektivt förvalta gemensamma naturresurser. Vidare så kommer projektet även att använda detta tillvägagångssätt för att explicit studera ”anpassningen” mellan sociala- och ekologiska strukturer, och vilka konsekvenser detta kan få för förvaltningen av naturresurser. Denna fråga tar i utgångspunkt i antagandet att om dessa strukturer inte är i överrensstämmelse varken geografiskt eller funktionellt, så försämras möjligheterna för effektiv förvaltning av naturresurser påtagligt.

Inom projektet kommer litteraturstudier, avancerad tvärvetenskaplig metodutveckling, både primär och sekundär sociala- och ekologisk data, och fallstudier runt vattenförvaltning i ett avrinningsområdesperspektiv att användas för att utveckla ny teori i gränslandet mellan samhälls- och naturvetenskaperna.